Han öppnade pärleporten med en bredsida, Emil Forsberg.
Ungefär samtidigt som världens bästa domare, italienaren Rizzoli, fyllde lungorna med luft för att blåsa augustikvällens sista signal på Red Bull Arena, for en österrikisk back och målvakt in i varandra. Som en skänk från ovan damp bollen ner framför fötterna på Forsberg. Målet var tomt, bredsidan enkel och förvåningen total. Målet reducerade Salzburgs ledning till 2–1 och väckte skånska lustar.
Med en bredsida öppnade han pärleporten, Forsberg, så att Malmö FF kan komma in.
In i den europeiska mästarmiljön, in i Champions League.
Gör man det?
Jag tror inte det.
Hemskt gärna får jag ha fel, men min bestämda känsla är att MFF snubblar på tröskeln till fotbollens finrum, där inga svenska klubblag har fått tillträde på 14 år.
I grunden därför att Salzburg är ett skickligare fotbollslag än vad Malmö FF är. Man har bättre spelare på de flesta positioner, är mer synkroniserat som lag. Jag får lite play off-vibbar från dubbelmötet mellan Portugal och Sverige, där ett hyggligt resultat på bortaplan (1–0) gav Sverige hopp inför returen på Friends.
Men det räckte inte.
Portugal är ett bättre lag och när två lag spelar fotboll i tre timmar, plus tilläggstid, brukar det svagaste hamna på rygg till slut.
Malmö FF har redan gjort sitt Europaspel bra. Framförallt när MFF, med en förenklad spelidé och dyngsura matchtröjor, gjorde nödvändiga 2–0 på Sparta Prag och klev upp ett hack på den europeiska fotbollspyramiden.
Mot Salzburg borta kunde det ha blivit 6–2 eller något i den stilen. 2–1 var ett resultat som kunde MFF köpa alla dagar i veckan.
Det var på många sätt en fascinerande upplevelse att se det österrikiska stjärnlaget spela fotboll. Man satte en enorm press på MFF:s försvarsspelare, som fick minimalt med tid på sig att tänka ut vettiga uppspelsvägar. I stället för strategiska uppspel blev det paniksparkar av stressade skåningar som hade en bisvärm ”rödbullar” runt fötterna.
Sällan har jag sett något liknande.
Och när Salzburg sedan vann de slumpbollar som MFF skickade upp i banan, anföll man med hela laget och halva ståplatsläktaren. Intill slagfältet stod Adolf Hütter och gav attackorder, helst samtidigt på höger- och vänsterkanten, gärna med två bollar.
Skillnaden i kvällens match är att Salzburg inte behöver jaga mål på samma sätt. När matchen startar leder man redan med 2–1 och är vidare.
Det kan också vara ett förrädiskt utgångsläge. För kan det här laget spela något annat än galen attackfotboll? Kommer Hütter att syna motståndaren i stället för gå all-in som han gjorde för en vecka sedan?
Malmö FF har spelare i god form som pumpats fulla med självförtroende från de allsvenska arenorna. Men framförallt har man sin hemmaborg, där atmo-sfären är av internationellt snitt. Det måste förstås också vägas in.
När Markus Rosenberg leder sin trupp ut på gräsmattan strax efter 20.30 i kväll kommer MFF-spelarna att välkomnas av 21 000 vilda åskådare.
Lägg därtill ett mäktigt tifo.
Och hymnen på det.
Man kan få vingar för mindre.