Krisen för YIF-fotbollen är visserligen ännu inte över men fotbollssektionen är på god väg att ro den ekonomiska skutan i hamn. På kort tid har merparten av skatteskulden ”betats av” och samtidigt är organisationen på väg att stärkas upp och breddas.Skatteskulden känns inte längre som ett hot utan det här ska vi klara av, säger Marcus Lundgren, en av de som engagerat sig i räddningsaktionen.
Tidigare i höst kom chockbeskedet som ruskade om alla trogna YIF:are; stor skatteskuld hotade fotbollklubbens existens!
Men allt tyder nu på att klubben kommer att lyckas i sin strävan att samla in de pengar som krävs för att klubben ska bli av med sina skatteskulder och därmed skulle den mest akuta krisen vara över. Dock har klubben andra stora skulder men dessa hotar inte på samma sätt verksamheten.
Och det är delvis helt nya krafter som nu är på väg att få skutan på någorlunda rätt köl igen.
YA har träffat två av de personer som engagerat sig i räddningsprojektet, Marcus Lundgren och Anna Björklund.
Anna, nyinflyttad till Ystad för fem år sen från Hammenhög, kom med i YIF för några år sedan då hon engagerades som ungdomsledare medan Marcus har en son i Annas träningsgrupp.
Men hur blev ni involverade i det här räddningsprojektet?
- Det var så att redan innan hade vi ledare kallats av Patrik Henricsson (ordförande i YIF FF) som sa att vi behövde träffas då han tyckte att vi behövde ta ett annat grepp om allting. Patrik gick genom status och vad som fanns och var behoven fanns. Dan efter fick vi alla en chock när vi läste om konkursen i tidningen. Inte ens Patrik hade känt till konkurshotet då vi träffades, säger Anna.
Därmed stod det klart att fotbollen inte bara behövde bredda organisationen utan också – än viktigare i varje fall rent akut – att samla in pengar för att bli av med skatteskulden.
Och det var ingen lätt uppgift gruppen stod inför – senast den 7 januari 2014 skulle skatteskulden på 230 000 kronor ha betalts in.
- Det är behjärtansvärt, och det måste omnämnas, att det fanns dom som gladeligen öppnade plånboken. Vi hade exempelvis direkt en sponsor som gick in med 30 000 kronor, rakt in till skatteverket, säger Marcus Lundgren.
- Det finns massvis av folk som hjälpt till. Alla har inte kunnat bidra med pengar men däremot grejer och presentkort till lotterier. På tio dagar sålde vi exempelvis lotter och tjänade 16 000 kronor, inflikar Anna som också är glad över att många nya, men också gamla, företag ställt upp. Också företag utanför Ystad.
På kort tid har merparten av summan samlats in och återstår 40 000-50 000 kronor, troligtvis mycket mindre än så.
Och då har ännu långt i från alla YIF:are tagit del av det ”tiggarbrev” som bland annat kommer att publiceras i kommande numret av klubbtidningen.
- Så nu känns skatteskulden inte som ett hot längre utan att det här ska vi klara, säger Marcus.
Men även om många företag varit välvilliga kan Marcus trots allt vittna om en viss "mättnad” från företagens sida.
- Men många Ystadsföretag känner till den dåliga ekonomin och är kanske trötta på YIF-fotbollen och resonerar som så - varför ska vi hjälpa till? Men jag tror inte de känner till omständigheterna att det faktiskt finns över 150 barn som spelar i föreningen och att det nu kommit till rätt många nya människor som tillfört mycket driv och som vill mycket, säger Marcus.
- Men det ville dom som var där innan också, men de blev ju väldigt ensamma till slut, förtydligar Anna som med detta konstaterar en brist som nu håller på att rättas till – den smala organisationen.
- Precis som alla andra klubbar behöver vi krafter som hjälper till. Fler behöver göra mindre i stället för att få behöver göra allt, säger Marcus.
Men också här ses ett ljus i tunneln. Redan har det tillkommit föräldrar som är villiga att hjälpa till.
Och klubben kommer också att få en hjälpande hand av Skåneboll.
- Vi kommer att få stöd i detta. Vi har blivit antagna av Skåneboll i deras satsning ”Supen”. För det är ju inte bara YIF som har en organisation som smalnar av där att få människor gör allt mer. Man har uppmärksammat detta och satsar därför på utbildning i både i organisationen och spelarutvecklingen. Så vi har haft tur som kommit med och det är vi jätte tacksamma för. Men sen kommer det att vara ett hästjobb för alla, säger Anna som emellertid kan vittna om att det både finns de som är villiga att hjälpa till och som har idéer.
- Nyligen hade vi en avslutning i vår åldersgrupp och där fanns 20 föräldrar som hade massvis med idéer och visade intresse av att vara med. Men det gäller att man är tydlig att dela upp uppgifterna. Det är inte lätt att kunna hjälpa till när man inte vet vad man ska göra. 2014 blir därför ett uppbyggnadsår där hela organisationen ska sätta sig, säger Anna.
Parallellt med detta jobbar Marcus i en grupp som ska försöka få in pengar till föreningen. Bland annat har man vädjat till många företag.
- Vi har tömt ut våra kontakter men sen ska man inte glömma att det inte är lätt för det finns en systerförening i klubben som sväljer rätt mycket. Många påpekar att de redan lägger pengar i handbollen, säger Marcus.
Hur som helst är båda övertygade om att YIF kommer att finans kvar som fotbollsförening och att klubben kanske till och med går stärkt ur det hela.
- Det är ett stort arbete som återstår, men man känner att det blåser positiva vindare, avslutar Anna Björklund.