Under en timme i söndags föll Ystads IF:s handbollslag in i gamla synder. Mot H 43 upprepades alla de där misstagen som skickade ner laget i kvalserien och som till slut fick ordföranden Peter Kozma att dra ett timeout-kort framför ögonen på tränaren Mats Engblom.
När elitkontraktet i praktiken skulle säkras blev det stordäng mot H 43.
Enligt rapporterna var YIF-spelarna inte riktigt vakna, däremot vaknade den konspiratoriska delen av min hjärna efter slutsignalen. Plötsligt såg jag hemska bilder flimra förbi i skallen. Bilder där två nöjda och ovilliga lag står i en hall i Göteborgs utkanter och kastar gris, samtidigt som YIF förvandlas till handbollens motsvarighet till fotbollens Algeriet.
Låter det förvirrat?
Låt mig återkomma till det.
När två omgångar återstår av handbollens kvalserie, denna djävulens uppfinning, har fyra lag tagit tio poäng.
Tre av dem spelar i elitserien till hösten
Ett ska bort.
Det blir inte H 43. Lundalaget möter VästeråsIrsta och OV Helsingborg i slutomgångarna och kommer att ta full pott. Robert ”Knirr” Andersson räddar kvar H43 i elitserien och därmed blir alla nöjda och belåtna i den klubben.
Kvar återstår två elitserieplatser. Och tre lag.
YIF, Önnered och Skånela.
Skulle Ystads IF välja att uppträda som man gjorde mot H 43 även mot Skånela på onsdag har man sannolikt inte avgörandet i egna händer längre. Då finns det ett scenario som får YIF att göra Rimbo sällskap ner i allsvenskan – alldeles oavsett om VästeråsIrsta besegras i Österporthallen i säsongens sista match.
Skulle Önnered och Skånela samtidigt spela oavgjort får nämligen båda dessa lag 13 poäng, mot Ystads IF:s tolv.
Vad är då oddsen att en handbollsmatch slutar oavgjord?
Exakt 9,8 procent i elitserien och 4,9 procent i allsvenskan. Så ser i alla fall den oavgjorda statistiken ut för den gångna säsongen
Men jag lovar. Procentsatsen kan komma att höjas avsevärt i ÖHK-hallen på lördag. Ett oavgjort resultat kan betyda ett förnyat elitseriekontrakt för Önnered och en smått sensationell uppflyttning för Skånela. Samt två lag som segerguppar i en gemensam ring.
Ponera att ställningen är 25–25 och tre minuter återstår. Räkna inte med att viljan att vinna är större än rädslan att förlora. Snarare kommer det att handla om riskminimering, om hängslen och livrem.
Det må bryta mot idrottens idé att inte försöka vinna till varje pris, men det bryter sannerligen inte mot idrottens idé att hamna så högt upp som möjligt i en tabell.
Det är varken Önnereds eller Skånelas uppgift att rädda kvar YIF i elitserien. Det är inga andra än Ohlander, Ibsen, Bager och några till som ska se till att Ystads IF spelar kvar i en miljö man har tradition, kultur, organisation och spelare att tillhöra.
Algeriet nämndes tidigare. Det var vid fotbolls-VM i Spanien 1982 som Västtyskland och Österrike möttes i en sista gruppspelsmatch. Västtyskland gjorde 1–0 efter tio minuter, vilket var ett resultat som skulle rädda kvar båda lagen i mästerskapet, medan Algeriet skickades ut. I 80 minuter fick vi uppleva en parodi till fotbollsmatch med två lag som rullade runt bollen på mitten av planen och som då och då spelade hem den till egen målvakt.
YIF riskerar bli ett Algeriet.
Låt oss därmed stänga avdelningen för spekulationer och konspirationer.
Det absolut smartaste sättet att undvika ”klödd” i den sista omgången är att slå Skånela. Det är trots allt inte Lugi eller IFK Kristianstad som ska besegras, utan vi pratar om ett lag från Märsta som blev tvåa i serien under elitserien.
Det här är en match som Ystads IF ska vinna. Jag tror att det blir så, även om laget har gäckat experter och supportrar hela säsongen.
För det är egentligen bara en sak jag har lärt mig om Ystads IF den här säsongen.
Att jag inte vet ett skvatt.